Helgen har gått snabbt tycker jag. Barnkalas på fredagskvällen, åttaårskalas igår hos lillasyster och idag på förmiddagen planeringsmöte.
Det var representanter från Föräldraföreningen i skolan och omsorgen som träffades hemma hos mig. Fem mammor var vi. Det är ju dessvärre så att det är mammorna som är mest engagerade. Det är mammorna som är i majoritet på föräldramöten och i föräldraföreningen. Vad är det som gör att så få pappor ställer upp? Är det fortfarande så att det är mödrarna som tar störst ansvar barnen och deras skolgång?
Dessutom är det oftast samma personer som är engagerade i föräldraföreningen som ordnar barngympan eller leder öppna förskolan. Men det är väl som det alltid varit, det är en liten grupp människor som ser till att det händer något. Jag har full förståelse över att alla inte har möjlighet att ställa upp även om de vill. Men hos de flesta är det bara ren lättja och bekvämlighet som sätter stopp för engagemanget. Tragiskt när det är våra barn det handlar om.
